En hjärna på högvarv, hela tiden. Känner du igen dig?

Att andas rätt är inte alltid lätt. Var ska man börja? Vad är andning? Varför började jag på denna kurs? Vad är meningen med det hela? Varför ska man lära att andas? Andas man inte bara, liksom, som vanligt, alltid? Vad är så speciellt med en andningskurs? Andas är väl lätt? Speciellt för en yogalärare. Många olika frågor och tankar snurrar runt i mitt huvud, nästan hela tiden;
– Om jag praktiserar och lär ut yoga, så borde jag ju väl vara lugn hela tiden?
– Om jag går runt och är ledsen, varför är jag det?
– Varför tänker jag så mycket hela tiden?

I oktober 2019 tog jag en endagarskurs i andning. Vi fick bland annat en liten grön sak (Relaxator) som man skulle stoppa in i munnen för att lära oss att andas lägre ner in i magen. Efter kursen tog jag fram den lilla gröna saken och började andas lite då och då i den. Helt plötsligt så började jag känna mig trött, gäspa och det kom en hel massa saliv från munnen!

Jag tänkte något måste vara fel och “Gud vad jobbigt, det här kan jag inte hålla på med”. Men det som jag också märkte var att jag fick en härlig kall känsla i näsan, munnen och halsen. Jag kände mig lättare, hade inte ont i axlarna och efter några timmars användning av Relaxatorn blev min syn till och med klarare! Jag tänkte ”Herregud, vad händer?! Vad är detta? Kan andningen ha en så stor effekt på kroppen?!” Jag ville lära mer om vad som händer när man andas rätt och lära mer om hur jag kan lära ut detta!

Det var slutet på 2019 och jag hade beslutat mig för att bara ta det lugnt det kommande året, inte resa någonstans, inte ta några andra kurser eftersom jag nu var självständig yogalärare och de sista två månaderna hade inte varit så lönsamma. Jag visste inte vad jag skulle; om jag skulle gå tillbaka till 9-5 jobbet eller om jag skulle ge mitt lilla företag – min dröm – en sista chans! Efter en vecka in i 2020 beslutade jag mig dock för att anmäla mig till Instruktörskursen i Medveten Andning. Det var det bästa beslutet jag kunde ha tagit!

Känslan av att komma hem, hem till sig själv

Jag hade bara på känn att denna kurs var något jag behövde. När vi började visste jag inte att jag mådde så dåligt. Jag visste att något saknades, men jag visste heller inte vad det var som jag ville eller vad som behövde ändras. Det enda jag visste var vilken kraft och vilken effekt den här lilla gröna andningsgrejen har (Relaxatorn). Att kunna påbörja något i sitt eget hem som liknar en självhjälpskurs utan att man känner att man har en press på sig, det var oerhört viktigt. Att kunna ta lektionerna i sin egen tid.

Andningsträningen var ganska tuff i början, främst på grund av den stora mängden av saliv som kom ut. Men den var oerhört givande då jag upplevde en helt annorlunda tillvaro i vardagen! Jag kände mig mer glad, mer avslappnad och lättare både i kropp och sinne. Min inre stress började tina och tårarna rann ner i mängder.

Jag kunde sitta och titta på en film, eller läsa en bok, eller något annat trivialt i vardagen, som att diska, och helt plötsligt så öppnades alla tårkanaler och de bara rann och rann och rann. Det är otroligt hur mycket vi håller inom oss som vi inte riktigt vågar att beröra och öppna upp om. Ibland kan det vara så att man inte vågar eftersom man inte vet var man ska börja eller hur man ska börja?

Att gråta, det är en befrielse från det hela

Att gråta är något som man inte brukar prata om. Heller inte kan man bara börja gråta när man har lust mitt i middagen, bland vännerna, på jobbet eller i bussen. Det är något som man brukar göra hemma, i sitt lilla rum. Men att bara gråta utan att försöka torka bort tårarna, även när man är ensam hemma, det är också svårt. Att försöka stoppa processen som man har påbörjat, bara för att man kanske själv känner sig obekväm med att gråta, bara så, från ingenstans. Att gråta, det är en befrielse från det hela.

Ens system rensas ut och kroppen har möjlighet att släppa på allt det som man har hållit tillbaka, i så lång tid. Att låta tårarna rinna i oändlighet, tills kroppen känner att nu har man rensat det som borde rensas. Det är som att komma hem från en lång resa och få en kram. Det är som att komma hem till sig själv, in i sig själv. Ibland undrar jag, var finns alla dessa tårar? Undrar när dem tar slut?

Det mest oroväckande i starten var att, jag inte visste varför jag grät? Frågor som ”Är jag verkligen så känslig? Jag var ju inte ledsen när jag vaknade?” kom upp. Mycket av det, var saker som jag gick runt och bar på, som jag begravde så djupt inom mig, att inte ens jag visste hur vissa minnen eller känslor kom upp till ytan. Det beror stor del på att jag alltid har fått höra att man ska vara ”stark, inte visa känslor, kom bara över det” osv.

När man får höra det, att om man visar känslor så är man svag, så begraver man mycket i ens undermedvetna, som bara väntar på att bli förlöst. Jag har inte gått i terapi, men jag känner att Relaxatorn är definitivt en produkt som alla borde ha i sitt hem! Något som man kan använda i olika slags situationer, och kanske till och med spara pengar på terapi.

Efter många känslosamma dagar och episoder så är kroppen trött på allt det som blir förlöst. Vad som hjälper är en god natts sömn, och det får man verkligen med hjälp av sleep tape. Det är verkligen ett mirakel! Jag har aldrig förr sovit så gott, så som med sleep tape! När man har en hjärnan på högvarv så är det svårt att slappna av. Vilket gör att ens sömn blir påverkad. Men med sleep tape så sover jag alltid så himla bra & vaknar utvilad! Det bästa är att man kan tejpa munnen på sin partner så snarkar hen inte, och då sover man ännu bättre! 🙂

Leva drömmen eller gå tillbaka till?

I en period visste jag inte vad jag ville jobba med, men jag visste att jag ville bort från enformigheten och göra något för mig själv. Leva ut några av mina drömmar medan jag är ung. Det gjorde att jag började jobba som självständig i 2019. Endast ett år och ett par månader in, innan krisen slog till. Sedan mars i år har jag varit hemma. Jag blev sjuk med vanlig förkylning, som resulterade i två veckors vila i hemmet. Efter två veckors hosta och långvarig förkylning gick jag till sjukhuset för att ta tester samt en lungscanning. De sa att allt var okej att det bara var en vanlig förkylning. En vecka senare stängdes Danmark ner den 12/3. Den 16/3 fick jag astma medicin. Jag kunde inte andas och jag hade tappat rösten! Då gick jag i panik! Om jag har varit sjuk så länge samtidigt som jag tappade rösten, hur kommer jag någonsin att undervisa igen? Många olika tankar och scenarier gick igenom mitt huvud.

Flera veckor passerade och jag började långsamt att bli bättre, samtidigt som hela världen började att stängas ner och alla var hemma. På grund av förändringarna så förlorade jag mitt jobb; jag har inte jobbat sedan mars månad. Det betyder att jag inte har haft en intäkt i över två månader. På grund av att jag inte valde att stänga ner min verksamhet så har jag inte möjlighet att kunna söka om hjälp från staten i form av direkt arbetslöshetsersättning. Tanken att stänga ner min verksamhet har inte korsat mina tankar, då jag har jobbat i fyra år på att bygga upp det jag har idag. Efter ett par samtal till kommunen fortsatte jag bara att promenera. Jag visste inte vad jag skulle göra men bara att fortsätta att gå, ett steg i taget. Jag började att andas genom munnen och började smått att hyperventilera. Sen kom tårarna. Mitt ute på gatan, bland människorna, kom tårarna! Jag fortsatte att gå och sa till mig själv, det är ok, ett andetag i taget, ett steg i taget sen är du hemma.

Att bryta samma, mitt på gatan, var inte ett alternativ. För att undvika det började jag andas djupa andetag in genom näsan och ut genom munnen. Det hjälpte. Att stanna upp och ta ett andetag hjälpte. Att känna doften av träd och blommor i parken hjälpte. Trettio minuter senare kom jag hem, satte relaxatorn i munnen och började andningsträna.

Allt i livet har en mening, och jag hoppas att denna text har kunnat hjälpa dig att inse att ibland, även om man tror sig veta mycket och har en oerhört stor kunskap i bagaget, så finns det alltid något nytt att lära om man är villig att lyssna och ställa om.

STORT TACK Anders!

Jag är oerhört tacksam till Anders för att ha skapat en så bra möjlighet att kunna lära i sin egen takt. Att kunna utvecklas på sin termer. Att kunna skapa en ny verklighet för sig själv.

– När ilskan kommer så är det lätt att överreagera.
– När rädslan kommer så är det lätt att överreagera.
– När paniken sprider sig i samhället så är det lätt att överreagera.

Men, det finns en väg ut från den inre paniken, inre stressen och det är genom andningsträning. Hittills har jag coachat två kunder som jag har sett oerhört stora förändringar, så som bättre energinivåer, mindre rädsla och oro i kroppen, förbättrad sköldkörtel-aktivitet, bättre sömn och mindre snarkningar. Att lära ut från egna erfarenheter och kunna lära från andra är ett av de bästa sätten till att kunna skapa en bättre framtid för oss själva och andra.

Som yogalärare har jag alltid fokuserat på att berätta om vikten av en bra andning. Dock blev jag själv ganska överraskad över den otroliga transformerande perioden som jag har gått igenom de senaste fyra månaderna tack vare andningsträningen! Det är absolut otroligt och jag trodde inte att det var möjligt! Det här är bara en liten del av en stor resa som jag har påbörjat. Det känns som att jag bara har skrapat på ytan. Allas resa är individuell, men det som är mest viktigt är att man känner sig redo att påbörja den och utforska sig själv och möta sig själv just där man är.

Jag är oerhört glad för att du ville läsa med och jag hoppas att du har en chans till att påbörja din resa med Medveten Andning snart, antingen med mig eller de andra i Medveten Andnings-teamet!

– Zerina Konic, 30 år, yogalärare, Köpenhamn, Danmark